Det är tidig morgon på Aftonpostens redaktion i Stockholm och Dessie kväver en gäspning. Egentligen heter hon Désirée, döpt efter den yngsta Hagaprinsessan, men alla kallar henne Dessie. Förstrött tittar hon igenom morgonens post. Det är mest reklam och några inbjudningar och så … hon hejdar sig: ett vykort. Bilden föreställer Stortorget i Gamla Stan. Det är sommar, den lilla fontänen i mitten porlar och ett par äter glass i solskenet. Fundersamt vänder hon på kortet och läser: ”To be or not to be in Stockholm, that is the question.” Det tar några sekunder innan hon förstår – men när hon gör det sprider sig rädslan som en frossa i hennes kropp. Foton av kärlekspar på hotellrum i Paris, Florens och Berlin ligger utspridda på hotellsängen, alla med en sak gemensam: det stelnade blodet på deras kroppar. Jacob tar upp ett och känner en våg av vämjelse blanda sig med den välbekanta sorgen. Det måste finnas något här, en ledtråd till mördarnas sjuka sinne. Varför skulle de annars mata pressen med vykort och makabra polaroidbilder på sina offer? Som om de är stolta över vad de gjort ... Jacobs hand skakar och han griper efter sin pistol. Långsamt för han den till sin mun och sluter ögonen. Rummet snurrar av sömnlöshet och bottenlös förtvivlan. Nej, tänker han, Inte ännu. Jag är inte färdig ännu.  Ljuset i trappuppgången är skumt i skymningen och Dessie skyndar på sina steg upp till lägenheten. Hon längtar efter en varm dusch och ett glas vin efter dagens anspänning. Kommissarien från Rikskrim lyckades verkligen skrämma upp henne med alla sina frågor. Hon förstår fortfarande inte varför hon, en vanlig reporter på en liten tidning, blivit kontaktad av Europas mest efterspanade mördare, de som reser från huvudstad till huvudstad och mördar kärlekspar. I nästa stund får en rörelse i ögonvrån henne att stanna till – och hon öppnar munnen i ett stumt skrik! Inne i skuggorna vid grannens dörr står en man. Han är lång och bredaxlad med kraftiga överarmar, och när han stoppar handen innanför jackan hinner hon se hela sitt liv passera innan han sträcker fram en amerikansk polisbricka. Jacob Kanon, säger han, mordutredare från New York. Ledsen om jag skrämde dig. Dessie kan knappt andas när hon tillslut stänger dörren om sig. Jacobs blick bränner på näthinnan och hon tänker på smärtan i hans röst när han berättade att de mördade hans dotter i Rom. Hon förstår hans besatthet, att han följt mördarna från land till land, alltid bara ett steg efter. Hon lutar huvudet mot väggen och blundar. Tanken svindlar. Hon har just sagt ja till att bli hans partner i jakten på mördarna . En jakt som kommer att bli livsfarlig …   Läs mer om det unika deckarsamarbetet mellan Liza Marklund och James Patterson på nästa sida!
Återställ